Fan. Jag har gått och blivit lite småsjuk, min syrra hostade på mig rätt i
ansiktet (och säkerligen i min mat) vid matbordet förra veckan vilket resulterade i
brakförkylning och halsont. Ska stämma henne.
Idag har vi jobbat på skolan, det var inte så jobbigt:
Övningslåda för blivande sjuksköterskor
"Jag såg alla tecken. Men jag ville va bättre, men då blev allting sämre.
Jag vägrar att inse, du sviker mig alltid."
Söndagar sucks.
Det pågår ett drama i den så kallade bloggvärlden. Det är min största last
i livet, jag följer dessa bloggar och bidrar till dessa vilsna tonåringars inkomst
genom att klicka in regelbundet. Det är värre än SE&HÖR och Hänt Extra
tillsammans. De lägger ut sina liv som om det vore en öppen bok och tjänar
stora pengar på detta. Det senaste som hänt och som har spridit sig som
en löpeld är en otrohetshistoria värre än Clinton och Lewinsky. Alla
"storbloggare" ska ha sin del av kakan och gottar sig i andras misär, fast det
smaskiga i historien är att huvudpersonerna själva gottar sig mest av alla.
Men vad gör man inte för lite pengar?
I korthet florerade ett rykte om att Paow varit otrogen mot sin pojkvän
Hugo ("känd" från "Den rätta för Rosing") med Nemo ("känd" från "Kungarna
av Tylösand"). Detta ryckte hoppade Kissekatten på och gottade sig på genom kryptiska
inlägg på sin blogg. Droppen som fick bägaren att rinna över var att Jockiboi ("känd"
från "Kungarna av Tylösand") bestämde sig för att hotta upp historien lite genom
att lägga ut ett telefonsamtal där Paow erkänner hela historien vilket till slut
mynnar ut i att parterna lägger ut ett milslångt inlägg där "den riktiga historien"
är nerskriven.
Helt plötsligt känns det rätt patetiskt att jag själv gottar mig i den här misären,
men det är lite sorligt att dessa människor inte inser att miljoner människor tar
del av detta. Men samtidigt fantastiskt roligt.
Har kommit in i en bitter period för tillfället, därför jag inte skrivit så aktivt
som jag annars brukar göra. Bitterhet klär mig nämligen inte. Men jag antar
att det beror på väderomställningen, det är ju kallt och jävligt nu. Jag har alltid
haft en önskan om att vintern som årstid ska försvinna, men det är ingen
som håller med mig, jag hör från alla håll: -"Men åååh, vintern är ju SÅ (med
betoning på SÅ) myyysig". Ja, kanske för de som äger en stor öppen spis och
en karl/kvinna (eller kanske inte äger, men lånar). Annars består vintern mest
av bitterhet över att hyresbostäder tillochmed snålar in på värmen och att man
behöver ha på samt öppen ugn för att inte drabbas av kallbrand. Sen detta
eviga skrapandet av rutor, allt detta ovanstående må vara i-landsproblem, så
nu kanske det kan förstås varför jag inte klär att vara bitter. Jag återkommer
samtidigt som min livsglädje!
På återseende.
Istället för att läsa böcker tittar jag på det här:
(Förlåt Amanda) Detta är ju så fantastiskt kul.
Så var ännu en helg förbi. Det känns som om tiden springer iväg från en
och hånskrattar åt en i förbifarten. Jag hinner inte med, jag behöver 50
timmar på ett dygn, minst! Vem kom på att det bara skulle vara 24 timmar
liksom? Hade viljat se de människorna när de hade möte om att bestämma
sådana grejer: -"Okej, vilka röstar för 24? Det låter som en bra siffra!"
Helgen har varit rolig, inleddes med jobb på fredagkvällen, inväntade en
hockeyrusch som uteblev då det blev en tung förlust. På lördagen var
det ett fördelsedagsfirande som stod för dörren, blev mycket trevligt.
Gårdagen spenderades mestadels i planläge av förklarliga skäl. En klart
godkänd helg. Och nu är måndagen här, värsta dagen på veckan. Hoppas
den går lika fort som helgen gjort.
På återseende.
Det sitter tre indier i datorsalen på UB samtidigt som mig. Den ena skypar och
använder sig inte av små indiska bokstäver, den andra rakar sig med rakapparat
(har en plastburk under hakan, samlar han på håret?) och den tredje staplar fem
digiestivekex på varandra upprepade gånger, trycker in i munnen och smaskar
högljutt. Är det detta som kallas kulturkrock? Jag sitter som en typisk svensk och
sneglar lite försiktigt, de får ju inte upptäcka att jag ser. Men man ska inte vara
dömande, det är ju vi som hoppar runt som grodor runt en stång med två ringar på
under sommarhalvåret.
En kille kom precis med taxi utanför mitt fönster (har det mot parkeringen vilket
gör att jag har första parkett) och hoppade ur, då upptäcker jag att han har frissan
från igår (ingen tvekan) och ingen tröja. Det var en hård bortamatch tänkte jag, fick
ju inte ens behålla tröjan. Alternativt kommer han från fyllecellen, kunde inte riktigt
avgöra vilket. Hoppas han fick en happy ending i båda alternativen iallafall.
Halebop är allt bra dumma i huvudet. Ikväll stod det "Sim inaktivt" på min
display, jag kunde inte förstå varför. Tills dess att en kompis informerade mig
om att det är en Viktor upp i norra Sverige som helt plötsligt svarar på mitt
nummer. Det kommer till slut fram att han har bytt till Halebop och helt plötsligt
fått MITT nummer. Halebop kan ju ta och köra upp något stort och hårt där
det är riktigt obekvämt.
Så försök inte nå mig på ett tag, för då får ni prata med Viktor. Han är ju tydligen
trevlig enligt min vän, själv fick jag inte tag i han då jag ringde 00:00. Suck..
Det har blivit ett riktigt mediajippo angående räddningen av gruvarbetarna
i Chile. Visst, det är en stor grej, jag menar de har ju suttit fast där nere sen i augusti.
Jag funderar lite på vad de har gjort där nere, kanske tänkt över sina liv alternativt
bett om förlåtelse för alla synder (speciellt den ena killen vars fru OCH älskarinna
stod och vakade vid gruvhålet, haha, bra jobbat.).
Man måste bara älska Aftonbladets rubrik: "...men Yonni gruvar sig nog lite
fortfarande". Riktig pappahumor.
Jag drar mig själv i håret!! Vetenskapliga artiklar (som man använder sig
av här på universitetet, till allt) är djävulens påfund. Inte bara det att dom är
svårlästa utan att alla är skrivna på engelska. Tackar övre makter för
googletranslate, även fast man många gånger får ett gott skratt när man använder
det programmet, översättningarna är inte alltid helt lysande.
Inte nog med att de är på engelska så måste sökorden vara rätt utformade och
då även de på det engelska språket, men det slutar inte där kära vänner, alla
artiklar som läggs ut på våra databaser är inte vetenskapliga, så det måste man
också ta reda på. Allt detta = evighetsarbete.
Men varför klaga över den enkla tillvaron jag egentligen lever i, de stackars
gruvarbetarna är ju på väg upp efter att ha varit fast i en gruva sen augusti.
Fast när jag tänker på det så är det nog ungefär samma känsla som vi har haft
under vetenskapsteorier samt kvalitativa- och kvantitativa metoder.
Jag har ett problem, jag köpte en halsduk igår som är för liten för att vira tre
gånger men för lång för att vira två gånger runt halsen. Det må vara ett
i-landsproblem men jag är lite besviken på mig själv att jag rykte bort lappen
en aning för tidigt.
Haft en helt fantastiskt galen helg i Malmö, vi anlände hela gänget på fredagkvällen
(bara att kunna samla ihop alla en hel helg förtjänar ett nobelpris). Kvällen bestod
av lite kalasande för att sedan dra ner mot centrum. På lördagen klädde sig hela
gänget i helsvart för att kunna göra en sådan bra femkamp som det bara gick, resten
av Malmö trodde säkerligen att vi skulle gå på begravning. Väl där började vi kampen
med lasergame, jag har alltid varit och kommer alltid vara superkass på det, min placering
där:
Första rundan: 6 av 7
Andra rundan: 27 av 28
Jag kom ju inte sist iallafall...
Efter det körde vi "sitta-kvar-så-länge-du-kan-på-en-hal-tjur-gren", jag klarade 8
sekunder vilket jag inte är supernöjd med och därefter blev det boxning och sumobrottning.
Alla grenar resulterade i en tredjeplats och en "fin" Laserdome-medalj, ska nog rama
in och hänga upp den.
Helgen avslutades med en superseger utan dess like för Lakers mot just Malmö. Kanonhelg
med andra ord, den får 5 av 5 toasts.
Jag är en expert på att skjuta upp saker och ting tills bättre tider. Jag resonerar
alltid att det är bättre att göra det, det och det imorgon istället. Så har jag
resonerat kring mitt kameraproblem. Den har varit ur funktion i mer än
ett halvår nu vilket betyder att jag inte tagit foton på hela sommaren. Idag
tog jag tag i saken och pallrade mig upp och lämnade in den. Han tittade lite
på den och sa sedan; -"Du behöver bara ett nytt minneskort, jag hämtar ett
direkt". Varför skjuter man på saker?!?! Jag bara undrar...
