Picture perfect memories,
Scattered all around the floor.
Reaching for the phone cause, I can't fight it any more.
And I wonder if I ever cross your mind.
For me it happens all the time.

It's a quarter after one, I'm all alone and I need you now.
Said I wouldn't call  but I lost all control and I need you now.
And I don't know how I can do without, I just need you now.

Another shot of whiskey, can't stop looking at the door.
Wishing you'd come sweeping in the way you did before.
And I wonder if I ever cross your mind.
For me it happens all the time.

It's a quarter after one, I'm a little drunk,
And I need you now.
Said I wouldn't call but I lost all control and I need you now.
And I don't know how I can do without, I just need you now.

Yes I'd rather hurt than feel nothing at all.
It's a quarter after one, I'm all alone and I need you now.
And I said I wouldn't call but I'm a little drunk and I need you now.
And I don't know how I can do without, I just need you now.
I just need you now.
Oh baby I need you now.

Min lägenhet skiner och om jag fortfarande hade haft ett "ringup-modem"
så hade jag inte haft några pengar kvar. Precis exakt så dåligt har det gått
att plugga idag. Ingenting sätter sig, jag läser 2 meningar om "problem med
cirkulationen", kollar ut genom fönstret och ser en hund gå förbi (med en ägare
som bihang), jag funderar lite smått vilken ras det är och hur gammal den är.
Sen återgår mina tankar till cirkulationsproblemen, vad var det jag läste nu igen?


..sen börjar jag fundera på hunden igen, den där jäkla hunden.....

den jag är

Jag slutar aldrig förvånas över min personlighet och hur jag hanterar saker
och ting. Man (i det här fallet jag) målar ofta upp stora väggmålningar över
hur situationer ska bli och hur man på bästa sätt ska snirkla sig igenom stigen
man vandrar genom livet i sitt huvud. Ibland kan jag fullkomligt hata hur
mycket jag tänker på saker och ting. I mitt huvud bryter jag ner minsta lilla
sak/händelse i atomer och molekyler samt kommer på minst 20 olika scenarion
eller 10 sätt som hade varit bättre att göra och saker och ting på. Antar att
det är min prestationsångest som visar sig i sitt esse. Endast det bästa är gott nog
för mig, på gott och ont!

Kan man ta en time out i livet? Isåfall gör jag det nu!

Vaknade 08.30 idag, ni som känner mig kommer säkert trilla av stolen
alternativt pinnen nu. Jag var inte ens trött, kunde inte somna om. Satte
mig vid datorn och satte på låten jag senast lyssnade på innan jag somnade
igår. Den får mig på restankar, till mitt drömresemål. Phantom Planet - California.
Egentligen ingen favoritlåt då den påminner alltför mycket om dåtid och historia men
någon gång i livet ska jag åka på en roadtrip i USA.








Följer du med?

saker att se fram emot

1. Fredag - Hälsa på Frida i Halmstad, ska våldgästa henne och hennes karl
där det utlovats god mat, god dryck och gott sällskap

2. Valborg - Ner till Skåne, behöver inte säga så mycket mer, det talar för
sig själv.

3. Allkår - Repris från förra året? Hoppas det!

4. Rock The Lake på Evedal - dyrt men förhoppningsvis värt det

5. Sommarjobb - nattjobb, kommer bli fantastiskt bra

6. Sommar i övrigt - vad har den att erbjuda?

Tror de närmsta månaderna kommer bli ganska bra faktiskt.

trots

Ikväll trotsar jag min strama budget och unnar mig ett glas vin med min
kära vän Cajsa. Vi kom gemensamt fram till att vi faktiskt behöver komma
ifrån campusbubblan och se lite normalt folk, alltså folk med ett normalt
liv med så kallat jobb. Måste utforska hur det går till, jag har glömt bort.
Ses på PM!

lillördag

Morgonar har aldrig varit min grej, är ofta halvt medvetslös och okontaktbar
under större delen av förmiddagen. Folk verkar inte fatta detta, alternativt
vet de det mycket väl och ser en ypperlig chans att jävlas genom att ställa
1000 frågor där även frågan "Är du trött eller?" ingår.... När jag hör den frågan
när jag är så trött svarar jag i ren protest: "Nej". Det är ungefär samma sak
som när man är riktigt jäkla förbannad på något och någon frågar: "Är du sur?".
Aldrig har man ork att säga ja och ta en diskussion utan det blir ett kort och
koncist: "Nej". Oärligt säger vissa, jag säger konfliktundvikande.


Nu ska jag springa iväg till ett seminarium om döden, jag kan på något vis
just idag sätta mig in perfekt i ämnet.

klagomur

Jag och mina kära klassmedlemmar har många gånger funderat över
sjuksköterskeutbildningen och hur den är utformad. För varje generation
blir den mer och mer vårdvetenskaplig och forskningssinriktad, jag menar
inte att det inte är viktigt med vårdvetenskap, det är viktigt och har en
fantastiskt bra grundtanke men droppen för mig var när det kom till
kännedom att akutsjukvårdskursen har gått och blivit vårdvetenskaplig.
Detta kan i princip översättas med att man i/inför den akuta situationen
reflekterar över hur patienten upplever saker och ting, resurser, behov o.s.v.
Jag anser att om man är en sjuksköterska och brinner för yrket så ska
detta tänkade finnas med i alla situationer och i det dagliga arbetet, givetvis
i akuta situationer också. Dock anser jag att om man hamnar i en akut
situation så ska livet räddas först och främst och då måste man lära sig mer
av det medicinska för att klara av det. Överhuvudtaget har den medicinska
läran åtsidosatts i utbildningen, de medicinska kurserna rusar förbi i 280 km/h
medans de andra kurserna termin efter termin nöter ut orden; lidande,
välbefinnande och hälsa. Vi kommer bli sköterskor som vet en himla massa
om vad man ska göra för att linda lidande och främja välbefinnande men
inte direkt hur! Inför aspirantutbildning i sjuksköterskeutbildningen!

Lunchtankar

Jag skrattar hysteriskt inombords över det motsatta könets panik över
Magnus Weideskog. Alla tjejer smälter som smör i solsken, som glass i
solsken alternativt en chokladkaka i en stekhet bil för denna karl och
männen kan bara stå vid sidan om och acceptera att Sverige fått en manlig
Melissa Horn som säger precis det som vi av det kvinnliga könet vill höra.
Ledsen boys, men machostuket är så 2009, känsliga killar är 2010.

Jag bara älskar när jag går emot mina egna uppsatta principer, när man vågar
vara lite rebellisk mot sig själv! Fast varför utmana ödet? Är det för att göra
sin vardag något mer spännande?
I know, jag talar i gåtor, men allt blir så mycket roligare då, när bara typ 0,00001 %
av de fåtal människor som läser faktiskt förstår vad jag svammlar om.

Idag är det pluggdag rakt igenom, ska läsa en hel bok, åh vad jag bara älskar
att jag skjuter upp allt jag ska göra in i det sista. Allt annat har varit så mycket
roligare förra veckan som t.e.x städa, rensa ut mina kvitton, fönstertittat,
promenera, tvätta bilar (plural, märk väl), plocka bort vissna blad på mammas
blommor o.s.v o.s.v... ni ser gott folk, har varit SÅ upptagen, det är inte konstigt
att jag har en HEL bok att läsa idag!

Bad day

Ibland har man dåliga dagar, idag är en sådan dag, det är väl egentligen
inget som har gått snett förutom alla planer jag sätter upp för dagarna
som går åt skogen, och för de tankar jag tänker som försvinner ut i rymden.
När ska det vända? När ska jag följa min egna väg? När ska jag sluta finnas
till för alla och tyna bort själv? Antagligen aldrig. För det är ju sådan jag är.

Frustrerad

Gaaah, snoozefunktionen förstör mitt liv, varje dag eller ja, varje dag jag
ska upp tidigt så uppstår samma situation om och om igen. Snoozen tar
överhanden. Varje dag ber jag till övre makter att jag ska trycka på
"stäng av" istället för "snooze" men det är precis som om det är något
som tvingar mig att flytta tummen till höger. Och detta händer inte en
gång heller utan kanske 7-8. Resten av dagen är man som en zombie och
hatar människan som kom på denna uppfinning.

Herr Snooze, du har förstört många dagar.

(detta är förmodligen dagens i-landsproblem och vill reservera mig för att jag faktiskt
är medveten om att det finns människor som har mycket svårare och allvarligare problem
än snoozefunktionen, men för mig är det verkligt, här och nu)

Magnus Weideskog

Ett smörande som sätter sig i huvudet...

http://www.youtube.com/user/magnusweideskog#p/u/17/nQkGVo-TYcE

morgonstund har guld i..

Godmorgon, godmorgon svenska folket! En söndag utan ångest och
doft av avdunstad alkohol, vilken känsla, är inte ett dugg avundsjuk
på de fyllekajorna som igår var ute och höjde sin promillehalt tills dess
att omdömet och minnet kopplades bort och får stå ut med flashbacks
under dagen. Eller jo, lite avundsjuk kanske jag är, det hör ju till
sanningen att jag faktiskt låg i en soffa större delen av kvällen med mina
egna flashbacks från fredagkvällen och kollade på körslaget.

Lämna honom

Du försöker hitta skäl att stanna kvar
Han var ju snäll ett tag, hans familj är underbar
Ni har lånat pengar och köpt en lägenhet
Han vet saker om dig som ingen annan vet
Ni har varit tilsammans i mer än 4 år
Ni har vuxit ihop och delar samma sår
Så du blundar och låtsas att du inte ser
Att alla brister som han har bara blir fler

Du ska veta att du är värd så mycket mer
Han ljuger för dig och han sårar dig
Så lämna honom nu
Åh jag vet att det är svårt att vara själv
Men han ger dig ingenting du vill ha så lämna honom nu

Du kanske funderar på alla minnen som ni har
Du är rädd att han ska gå så du blir ensam kvar
Han är inte samma kille som förut
Jag vet att du vet att det måste få ett slut

Du ska veta att du är värd så mycket mer
Han ljuger för dig och han sårar dig
Så lämna honom nu
Åh jag vet att det är svårt att vara själv
Men han ger dig ingenting som du vill ha så lämna honom nu

Du måste sluta hitta skäl att stanna kvar
Han är inte bra för dig, snälla ge dig av

Du ska veta att du är värd så mycket mer
Han ljuger för dig och han sårar dig
Så lämna honom nu
Åh jag vet att det är svårt att vara själv
Men han ger dig ingenting som du vill ha så lämna honom nu

Du ska veta att du är värd så mycket mer
Han ljuger för dig och han sårar dig
Så lämna honom nu
Åh jag vet att det är svårt att vara själv
men han ger dig ingenting, så lämna honom nu

kvällstankar

Kan kalorier klockan? Jag är hungrig, men borde sova. Får nog sova på
saken och äta imorgon, även fast jag inte har någon frukost och mitt
kontokort ligger på sivans, awesome.

glädjeämnen

Studio 54 - bra skit.

The days we call life

livet är orättvist, jag tror inte på karma, jag tror knappt på människan och
framförallt tror jag inte ett uns på övre makter, inte ens hoppas, låter hårt,
men när någon nära drabbas av allvarliga och hemska sjukdomar vill jag inte
vara med i leken längre. Alltså, jag vill inte vara med i leken där det påstås att
om man gör gott så får man tillbaka gott. Jag har insett att det spelar ingen
roll hur korrekt eller hur aktivt man lever livet, man drabbas ändå. Jag
kanske låter cynisk och bitter, det kanske är lika bra att inse att detta ÄR
livet, människor drabbas olika hårt, i det som vi kallar liv.

(det är möjligtvis det enda seriösa och kanske det viktigaste inlägg jag har slängt
ut på en blogg, men jag kommer tillbaka)

morgontankar

Längesen nu folks! Haft en massa att pyssla med, fast när jag tänker efter
så vet jag inte riktigt vad jag har sysslat med, alla dagar flyter ihop rätt
mycket tycker jag. Framförallt under praktiken, även fast det var den bästa
praktikplats jag var på så kände man sig lite som en robot, upp tidigt på morgonen
och lägga sig tidigt på kvällen, där emellan hann man inte med så mycket annat.
Nu är påsken förbi, tiden går alldeles för fort, kan man skruva tillbaka klockan
lite?

På återseende.